Hur fungerar stödåtgärder till företag under Coronakrisen? - förklaringar och länkar

Hur fungerar stödåtgärder till företag under Coronakrisen? - förklaringar och länkar

Av Olle Rydqvist - Mar 25, 2020

Av Olle Rydqvist

Mar 25, 2020

Gästbloggare: Olle Rydqvist, PE Accounting

Vi får många frågor just nu kring de olika åtgärder som tagits fram för att stötta företag under rådande situation. Förslagen är lämnade till Riksdagen och vi inväntar nu beslut och förtydligande om hur de här åtgärderna ska fungera i praktiken. För att kunna ge så bra svar som möjligt följer vi utvecklingen löpande och försöker förtydliga vad som gäller. I den här artikeln går vi igenom några av de förslag som kommit hitintills och tipsar även om andra bra källor att ha koll på. Vi uppdaterar artikeln i takt med att vi får ny information.

Här går vi igenom:

  1. Nya förslagen som lades fram av regeringen 2020-03-25
  2. Likviditetsförsäkring till bolag genom skattekontot.
  3. Karensavdraget slopas under perioden 11 mars – 31 maj.
  4. Staten tar tillfälligt över ansvaret för sjuklöner under april och maj 2020.
  5. Riksbanken lånar ut 500 mdkr till företag via bankerna.
  6. Utökade stödåtgärder för små- och medelstora företag
  7. Nya regler för korttidspermitering
  8. Övrigt att tänka på, såsom att ändra debiterad preliminärskatt, se över avtal och företagsrekonstruktion
  9. Bra länkar att ha koll på som företagare närmaste tiden

1. Nya förslag från regeringen 2020-03-25

En sammanfattning av de senaste förslagen. Vi uppdaterar i takt med vi vet mer om när de beslutas i riksdagen och hur det ska hanteras med skatteverket.

  • Lånegaranti – regeringen föreslår att staten ska garantera 70 % av nya lån från bankerna till företag som har blivit hårt drabbade av utbrottet av Covid-19. Denna åtgärd föreslås för att kunna hjälpa små och medelstora bolag, däremot finns nu ingen begränsning i hur stort bolaget får vara som får denna hjälp. En gräns som däremot föreslås är att lånet max får vara på 75 miljoner kronor för ett bolag, för att staten ska kunna ta på sig 70 % av garantin.

    Det är upp till varje enskild bank att bestämma om de vill delta i programmet och de måste då skriva garantiavtal med Riksgäldskontoret. Bankerna måste i så fall betala en garantiavgift till Riksgäldskontoret för de utfärdade garantierna. Avgiften bestäms utifrån låntagarens aktuella riskklass. Riskklassen fastställs av kreditinstituten enligt deras vanliga rutiner för kreditprövning. Behandlingen kommer ske skyndsamt i riksdagen för kunna göra denna möjlighet tillgänglig så fort som möjligt för så många bolag som möjligt. Vi vet däremot ännu inte exakt vad det innebär i tid.

    Läs mer om förslaget om lånegaranti

  • Arbetsgivaravgifterna föreslås sänkas under perioden 1 mars – 30 juni 2020, så att enbart ålderspensionsavgiften på 10,21 % betalas. Detta skulle i så fall gälla för maximalt 30 anställda (för bolag med fler anställda finns ändå möjligheten att tillämpa detta på 30 löner) och beräknas på löner upp till 25 000 kr. Detta skulle innebära en skattelättnad på maximalt 5 300 kr per anställd och månad. Har anställda högre lön än 25 000 kr så är det alltså ändå 5 300 kr som man kan spara. I skrivande stund finns ingen information hos Skatteverket om hur detta faktiskt ska kunna tillämpas i och med att löner för mars redan är utbetalda när detta förslag kommer. Men vi uppdaterar så fort vi vet mer.

    Läs mer om förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter

  • Tillfälliga hyresrabatter föreslås till utsatta branscher såsom sällanköpshandel, hotell restaurang och vissa andra verksamheter. Förslaget bygger på att staten ska gå in och ta 50 % av den fasta hyran. Stödet ska kunna ansökas om i efterhand och föreslås först och främst att gälla perioden 1 april – 30 juni 2020.

  • För enskilda näringsidkare och handelsbolag föreslås att 100 % av vinsten ska få sättas av i periodiseringsfond för att lätta på skattekostnaderna för små bolag. Maximalt får det däremot sättas av 1 miljon kronor i periodiseringsfond. Observera att detta förslag ej gäller aktiebolag.

    Tjänsten för att lämna in preliminär inkomstdeklaration för 2019 kommer vara öppen till och med 30 juni och i regeringens förslag framgår att de förväntar sig att många mindre bolag på detta sätt ska kunna få tillbaka mycket av den debiterade preliminärskatten som de betalat in under 2019.

    Läs mer om förslaget om skattelättnader genom utökad periodiseringsfond

  • För att hjälpa mindre egenföretagare så utökas även förslaget gällande anstånd hos Skatteverket, det inkluderar nu även bolag som redovisar sin moms årsvis. Så moms som betalat in till Skatteverket från och med den 27 december gällande moms för ett helt år ska kunna gå att få anstånd med.

  • Det föreslås även att bolag som läggs vilande under 2020 undantas från den regeln som finns om att bolag endast bara få läggas vilande en gång under 5 år.

2. Likviditetsförstärkning till bolag genom skattekontot

Genom att söka anstånd hos Skatteverket så kan företaget få skjuta på inbetalningarna till skattekontot, en möjlighet som har funnits även tidigare. Nu är regeringens förslag att från den 7 april ska reglerna för anstånd bli generösare och erbjuda företag möjlighet att skjuta upp inbetalningar för upp till 3 månader gällande arbetsgivaravgifter, avdragen skatt på utbetalda löner (preliminärskatt) samt moms som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.

Vad innebär det för er?
Blir anståndet beviljat (efter ansökan hos Skatteverket) omfattar det 3 månaders skatteinbetalningar vilket innebär att bolaget får skjuta på inbetalningar motsvarande tre månaders deklarationer. Det viktiga är att deklarationerna fortfarande lämnas in i tid och upprättas som vanligt (något vi på PE självklart hjälper er med om ni är kunder.

Som längst får bolaget skjuta på inbetalningarna i 12 månader, vilket det nya förfallodatumet blir kommer framgå på beslutet från Skatteverket. Förslaget är att det ska börja gälla från 7 april men ska kunna tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. Så för att förtydliga, det är först den 7 april som Skatteverket kan börja ta besluten om beviljade anstånd. Att det gäller retroaktivt från 1 januari innebär att bolaget kan få tillbaka pengar på skattekonto som man inbetalat sedan januari gällande moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. För att på så sätt förstärka sin likviditet på kort sikt. Bolaget har sen möjligheten att lämna in en begäran om att anståndet ska upphöra, helt eller delvis, om betalning möjliggörs innan den förfallodag som noterats i beslutet.

För att få anståndet beviljat så måste företag, enligt Skatteverket, kunna visa på hur betalning kommer att kunna göras när anståndstiden är slut. Detta innebär att det bara är bolag med tillfälliga betalningssvårigheter som kommer få anståndet beviljat och inte bolag med stora skatteskulder eller som i övrigt missköter sin ekonomi.

Kommer det att kosta något?
Det kommer tas ut en anståndsavgift på 0,3 % utav beviljat anståndsbelopp samt beräknas en kostnadsränta på beloppet, enligt den information som finns i dagsläget så kommer den räntan vara 1,25% av anståndsbeloppet. Noteras bör dock att kostnadsränta av detta slag är ej avdragsgill i bolaget vilket enligt regeringens proposition leder till att den totala kostnadseffekten bli 6,6%.

Skatteverkets information om beräkningar av ränta på skattekontot

Vad kan bolaget spara?
I regeringens förslag till detta har de använt sig av följande räkneexempel för att förtydliga effekten:
”För till exempel ett konferenshotell med 60 anställda som har en genomsnittlig månadslön på 36 950 kronor och en årsomsättning på 90 miljoner kronor blir den maximala likviditetsförstärkningen genom anståndet 6,8 miljoner kronor. Det motsvarar 7,6 procent av årsomsättningen eller 77,9 procent av kostnaden för arbetskraft under ett kvartal.”

**Om vi vill söka anståndet, hur går vi till väga?
**Anståndet måste du söka hos Skatteverket, de har nu tagit fram en ny blankett anpassad för de nya föreslagna reglerna.

Ladda ner nya blanketten.

Skatteverket rekommenderar dock att avvakta till den 30 mars då de ska öppna e-tjänsten på Mina sidor, där kan ni lämna in blanketten digitalt och enligt Skatteverket så ska beslutet då komma snabbare på anståndet. Enligt Skatteverket så ska ansökningarna hanteras med högsta prioritet.

Länk till e-tjänsten

Skulle det vara så att bolaget hunnit ansöka om anstånd enligt de blanketter som fanns utformade för tidigare regler så behöver man inte lämna in en ny ansökan. Skatteverket skriver själva att de kommer kontakta de bolag som det eventuellt finns en osäkerhet kring vilken form av anstånd de ansökt om för att klargöra innan anståndet beviljas.

Redan dagen efter att anståndet beviljats ska anståndsbeloppet finnas på skattekontot. Får bolaget anstånd för en period som redan har inbetald till Skatteverket kan man få överskottet utbetalt, en begäran om utbetalning kan bolaget lämna in via Mina sidor.

Om ni vill läsa mer om vad Skatteverket har skrivit gällande denna möjlighet, läs Skatteverkets pressmeddelande.

3. Karensavdraget slopas 11 mars – 31 maj

Vad innebär det för er?
Detta innebär ingenting annorlunda i er lönehantering. Är någon sjuk ska det rapporteras in som vanligt, karensavdraget ska redogöras på lönespecifikationen. Sedan är det upp till den anställde om att ansöka om att få tillbaka pengarna från Försäkringskassan. Så detta innebär alltså inte något merarbete för er men det är viktigt att informera era anställda om.

I och med att detta gäller karensdagar som uppstår i mars så kommer dessa ej att regleras förrän på lönen som utbetalas i april, så det är först i april det kan komma att bli aktuellt för de anställda att ansöka om att få tillbaka de pengarna.

4. Staten tar tillfälligt över ansvaret för sjuklöner under april och maj 2020.

Vad innebär det för er?
Precis som för karensavdraget så måste all sjukfrånvaro rapporteras in för att bli korrekt på respektive persons lön, all sjukfrånvaro måste stå noterad på lönespecifikationen. Den sjuklön som utbetalas i samband med lön kommer vi lämna uppgifter om till Skatteverket i samband med arbetsgivardeklarationen så att ni sen kan få ersättning via skattekontot för de sjuklönekostnader som bolaget haft.

Anställda som nu är sjuka kommer kunna vara hemma upp till 14 dagar utan läkarintyg då även detta krav slopas. Så i samband med sjukdom behöver du som arbetsgivare inte kräva in något läkarintyg, allt för att förhindra ytterligare smittspridning. Detta gäller från den 13 mars till och med den 31 maj 2020.

Vad kan bolaget spara?
Hela kostnaden för eventuella sjuklöner som uppstår i april och maj 2020.

5. Riksbanken lånar ut upp till 500 miljarder kronor via bankerna

Syftet med Riksbankens åtagande är att inte brist på kredit ska förvärra situationen och att se till att bankerna kan låna ut pengar till företag. Bankerna hanterar sedan möjligheten på olika sätt. Om ni upplever en ansträngd likviditet i dagsläget så rekommenderas att ni tar en dialog direkt med er bankkontakt. Det är trots allt fortfarande upp till bankerna att ta beslut om vilka bolag som kan få extra stöd och vilka villkor som gäller hos dem.

Riksbankens pressmeddelande

Enskilda banker såsom t.ex. Swedbank och Nordea har aviserat att de kommer se över möjligheten att erbjuda amorteringslättnader, både för bolag och privatpersoner. Det är alltså viktigt att ha en nära dialog med sin bankkontakt.

Swedbanks pressmeddelande

Nordeas pressmeddelande

SEB ger nu företag med tjänstepensionslösningar för sina anställda utökade möjligheter till en premiefri period som ett sätt att stötta kunder som drabbats av den turbulens som skapats av det nya coronaviruset.

SEB pressmeddelande

6. Utökade krisåtgärder för små- och medelstora företag

Regeringen presenterade under fredagen ytterligare åtgärder, riktade till att hjälpa speciellt små och medelstora företag.

  • 3 miljarder i kapitaltillskott ges till Almi Företagspartner för att kunna öka utlåningen till små och medelstora företag. Allt för att ge Almi en högre beredskap för att möta företagens behov.

    Almis pressmeddelande

  • Har du lån hos Almi redan finns även möjlighet om att ansöka om uppskov med amorteringarna om man upplever likviditetsproblem.

    Almi information med anledning av Coronaviruset

  • Låneramen ökas från 125 till 200 miljarder kronor för Svensk Exportkredit, för att öka möjligheten att ge krediter till svenska exportföretag.

  • Exportkreditnämnden kommer också besluta om ytterligare kreditgarantier för att förbättra möjligheten till lån till exportföretag samt deras underleverantörer.

7. Nya regler för korttidspermittering

Vad innebär detta för er?
Förslaget bygger på att staten tar tre fjärdedelar av kostnaden för arbetstagare som går ner i arbetstid så att lönekostnaderna i bolaget kan minska samtidigt som arbetstagaren får ut ca 90% av lönen. Detta för att hårt drabbade företag ska kunna behålla sina anställda och undvika uppsägningar. Detta kommer att börja gälla från 7 april men kan tillämpas retroaktivt från 16 mars 2020. Viktigt att notera är att detta stöd betalas till arbetsgivaren så de nedsatta lönerna ska utbetalas från arbetsgivaren som vanligt, stödet betalas ej ut till arbetstagaren.

Stödet kan bolaget få i upp till 6 månader med en ytterligare möjlighet till förlängning i 3 månader. Viktigt är också att komma ihåg att det stöd man får är preliminärt, efter en tid görs en avstämning med ansvarig myndighet, Tillväxtverket, och då kontrolleras om det utbetalda preliminära stödet var tillräckligt eller om det var för mycket. Var det första preliminära stödet för stort blir bolaget återbetalningsskyldig för överskjutande del. Efter avslutad period utav stöd för kortidspermittering kommer bolaget ha en karenstid på 24 månader, beräknat utifrån när stödet blev godkänt från Tillväxtverket.

Tillväxtverket meddelar också att bolag inte behöver vara oroliga för att detta stödpaket ska ta slut innan man hunnit ansöka om det. Stödet är ett rättighetsstöd för alla bolag som uppfyller de satta kriterierna och det ska finnas ekonomiska medel tillgängliga för alla bolag som får stödet godkänt.

Vilka kan ansöka om ersättning för korttidspermittering?
För att kunna ansöka om denna ersättning så måste bolaget kunna påvisa att de ekonomiska utmaningar som finns är orsakade av Covid-19, eller är en direkt följd av dess utbrott. De ekonomiska svårigheter bolaget ställs inför ska alltså vara utanför deras kontroll. Ersättningen kommer att täcka löner upp till 44 000 kr/månad, för de inkomsttagare som har högre lön så kommer ersättningen från staten enbart beräknas utifrån 44 000 kr. Bolaget måste också varit registrerade för arbetsgivaravgifter under de senaste 3 månaderna utifrån den första månaden stöd ansökes om.

I och med att ersättningen beräknas på höst 44 000 kr i månadslön så bör även den procentuella minskningen av anställds lön utgå från max 44 000 kr enligt Tillväxtverket. Lagstiftningen reglerar ingenting om vad som gäller för lön därutöver och blir därför något som arbetsgivaren och arbetstagaren får avtala om sinsemellan.

Viktigt att notera är också att stödet inte kommer omfatta nyanställda och då dras gränsen vid 3 månader. Har en anställd inte fått lön i 3 månader (eller mer) före ansökan så kommer stöd ej ges för den arbetstagaren. Detta för att 3 månader från önskad stödmånad utgör en jämförelsemånad, den månad som Tillväxtverket kollar på när de beräknar det första preliminära stödet. Så ev. löneökningar som har trätt i kraft efter den här jämförelsemånaden kommer Tillväxtverket inte ta hänsyn till först och främst.

Stödet gäller i övrigt de anställda som man som arbetsgivare är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under de månader man ansöker om stödet. Även arbetstagare som man får anställningssubventioner för från Arbetsförmedlingen inkluderas i stödet enligt Tillväxtverket. Stöd kan även ges för varslad personal men inte uppsagd personal, har Tillväxtverket tidigare meddelat. Nu har dock förtydligande kommit att under undantagsperioden 2020 så kommer även uppsagd personal kunna vara en del utav den kortidspermitterade personalen som bolaget får stöd för.

Det har under en tid varit oklart hur möjligheten för ägare som är anställda i det egna bolaget varit att också få ta del av stöd till kortidspermittering. Nu har förtydligande kommit på Tillväxtverkets hemsida att alla utom ägare av enskilda firmor omfattas av möjligheten att söka stödet. Men ägare till aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser omfattas av stödet. Även anställda familjemedlemmar i dessa bolagsformer kommer kunna vara med i kortidspermitteringen och bolaget kan få stöd för även deras lönekostnader. Det är bara familjemedlemmar som är anställda i enskild firma som ej har rätt till stödet.

Hur kan vi förbereda oss inför att ansökan om korttidspermittering öppnar?

Om bolaget har centrala/lokala kollektivavtal så måste det finnas stöd i dessa för korttidspermittering och frågan kommer behöva förhandlas med facket. Informationen kan lämnas till facket redan nu och förhandlingar kan kallas till så att en överenskommelse med facket kan fastslås så fort som möjligt.

Har bolaget inget kollektivavtal så måste det finnas skriftliga avtal med minst 70% av arbetstagarna som stödjer korttidspermittering. Detta innebär att det är viktigt att redan nu att föra dialog med drabbade arbetstagare. Upprättas avtal som stödjer kortidspermitteringen är det viktigt att det framgår vilka anställda som innefattas av avtalet och vilken fast procentnivå som arbetstiden ska reduceras med.

Bolaget kommer även behöva påvisa att man har använt sig av andra möjliga åtgärder för att försöka minska arbetskraftskostnader, såsom uppsägning av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd. Detta skulle exempelvis kunna vara konsulter, inhyrd personal eller annat tillfälligt anställd personal. Tillväxtverket förtydligar även nu att de uppfattar stora aktieutdelningar som olämpliga i de fall man samtidigt vill få ta del av detta stöd. Även om stödet har beviljats så har Tillväxtverket möjlighet att återkalla delar av stödet om de anser att bolaget agerar på ett sådant sätt som visar att de egentligen inte befinner sig i en sådant svårt ekonomiskt läge som de från början har velat påvisa.

Även om inte ansökningsprocessen än klar hos Tillväxtverket så kan man redan nu börja fundera på hur man skulle kunna motivera behovet av kortidspermittering, sammanställa detaljerade uppgifter och underlag i och med att man i samband med ansökan kommer behöva påvisa att förutsättningarna för att få stödet är uppfyllda. Underliggande motivering är också viktigt då man som arbetsgivare annars kan bli återbetalningsskyldig om man har missbrukat stödet.

Hur fördelas kostnaderna för nedgång i lön och arbetstid?

Nedanstående tabell visar uppgifter enligt Tillväxtverkets beräkningar.

Tabellen visar att bolag kan få upp till 50% minskade lönekostnader om kortidspermitteringen godkänns efter ansökan trots det att arbetstagaren bara får en minskad lön med 7,5%.

För arbetstidsminskning finns tre fasta nivåer, 20, 40 eller 60% och som redogörs i tabellen så minskar då arbetsgivarens kostnader olika mycket beroende på vilken nivå man behöver tillämpa. Viktigt att tänka på att det är bara vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som man kan får stöd för korttidspermittering.

statistik korttidspermittering

Såsom stödet fungerar så är tanken att 75% av arbetsgivarens kostnader för arbetstidsminskningen ska täckas upp för. Beräkningarna görs utifrån ordinarie lön utan hänsyn till arbetsgivaravgifterna vanligtvis. Men för att ta hänsyn till även de, som är 31,42 % utav lönen, så kommer stödandelen bli: 75% x 1,3242 = 98,6 %. I och med att lönetaket är max 44 000 kr så innebär det att det högsta stödet ett bolag kan få för en anställd under en månad är 26 030 kr om nivå 3 av kortidspermitteringen tillämpas.

Stödnivåerna från Tillväxtverket kommer inte att justeras utefter de nya förslagen med sänkta arbetsgivaravgifter för vissa anställda, detta är vad Tillväxtverket meddelar i dagsläget. Stödet kommer inte heller att påverkas utav att det kan finnas anställda på bolaget som man utav andra skäl redan betalar en lägre arbetsgivaravgift för.

Läs gärna mer på Tillväxtverkets hemsida som de uppdaterar med frågor och svar vartefter de ser vilka frågor de får in. T.ex. så finns nu beräkningsexempel på hur man ska beräkna löneavdrag samt vilken ersättning man kan förvänta sig för anställda som har över 44 000 kr i lön.

Skulle det efter en tid visa sig att en ny nivå av kortidspermittering skulle behöva tillämpas så behöver nya avtal upprättas med minst 70 % av de anställda (om det inte finns kollektivavtal) och detta kommer då påverka ersättningsgraden utav stödet som bolaget får. Även om det skulle bli aktuellt att återgå till ordinarie arbetstid så kommer även ersättningsgraden ses över i avstämning mellan bolaget och Tillväxtverket.

Om vi vill ansöka om ersättning för korttidspermittering, hur går vi tillväga?
Än så länge är det inte klart hur denna process kommer gå till. Tillväxtverket är de som ansvarar för detta och håller just nu på att sätta upp rutiner för hur detta ska fungera.

Ansökan kommer öppna först den 7 april och lämnas in via tillvaxtverket.se. Tillväxtverket måste sedan godkänna ansökan innan stödet kommer utbetalas via bolagets skattekonto. Stödet kan ges i 6 månader och efter det finns det möjlighet att förlänga ytterligare 3 månader vid behov och efter avstämning med Tillväxtverket.

För att få information så fort som möjligt rekommenderar vi att ni håller koll på Tillväxtverkets sida om korttidspermitering.

8. Övrigt att tänka på

Ändra er debiterade preliminärskatt

Den debiterade preliminärskatt bolaget betalar till Skatteverket varje månad baseras på tidigare års resultat. Gör ni bedömningen att ert resultat kommer försämras under året till följd av utbrottet av Covid-19 så kan ni lämna in en preliminär inkomstdeklaration för att sänka beloppet på den debiterade preliminärskatten som ni betalar varje månad. Läs mer hos Skatteverket och kontakta din konsult på PE om du önskar hjälp med detta.

Skatteverket om ändring av debiterad preliminärskatt

Se över era avtal
I dessa tider kan det även vara bra att se över ingångna avtal. Utbrottet och spridningen av Covid-19 kan vara skäl att åberopa force majeure. Det innebär att det kan finnas möjlighet att bli befriad från visst ansvar för avtalsbrott som kan behöva begås p.g.a. oförutsägbara och övermäktiga händelser.

När det kommer till force majeure är det viktigt att se till vad som står skrivet i respektive avtal då det inte finns någon lagreglering om detta i Sverige. Däremot så kan det se annorlunda ut i andra länder. Så se över eventuella klausuler om just force majeure i de avtal som finns. Ni måste se hur klausulen är utformad och vilket lands lag som gäller om det är så att ni har avtal med part i annat land.

Huruvida det går att åberopa force majeure eller ej måste bedömas från fall till fall och utifrån varje separat avtal, därför rekommenderas att juridisk hjälp anlitas för att kunna göra en korrekt bedömning.

Företagsrekonstruktion

Upplever ni redan nu stora betalningssvårigheter och till och med går i tankar om att ta beslut om konkurs? Då kan företagsrekonstruktion vara ett alternativ. Som regel kan t.ex. utmätning inte ske på bolag som är under rekonstruktion. Bolaget tilldelas en rekonstruktör som hjälper till att upprätta ett offentligt ackord för att hjälpa bolaget att försöka fortsätta bedriva verksamhet.

9. Fler bra källor att ha koll på närmaste tiden

Kort om Olle: Olle Rydqvist är CEO och medgrundare av PE Accounting. Han har sedan starten 2011 hjälp hundratals företag ställa om från traditionell manuell redovisning till digital och automatiserad. Sedan hösten 2019 sitter Olle även i branschorganisationen SRF Konsulternas styrelse.

PE Accounting erbjuder en kombination av redovisningstjänst med hög personlig servicenivå och molnbaserat ekonomisystem med direkt koppling till banker och Capcito. Resultatet blir bättre beslutsunderlag och kontroll över ekonomin samt minskade kostnader i tid och pengar för administration.

PE är specialiserade på tjänsteföretag med 5 till 500 anställda och har fler än 700 företag som kunder och omkring 17.000 användare