7 affärstrender som är här för att stanna

Coronapandemin kommer någon dag att tillhöra historien. Men inom näringslivet kommer den att lämna kvar ett mer bestående avtryck. McKinsey skriver att en “liten spricka” som länge skiljt åt det gamla och nya näringslivet nu, tack vare ett virus, är på väg att växa till en “enorm klyfta.”

“Precis som en jordbävning framkallar en plötslig urladdning av uppdämd kraft, har den ekonomiska chocken som avlossats av pandemin accelererat och intensifierat trender som redan var på gång,” skriver konsultbolaget i ståtliga ordalag. Det de syftar till, givetvis, är saker som digitalisering och distansarbete.

Här är de trender som kommer att känneteckna en värld efter corona.

Världen har under ett halvår befunnit sig i ett enormt experiment, och det kommer inte att bli någon snabb övergång till den gamla världen — även om kontorsarbetet redan visat tecken på återhämtning. Bolag som Salesforce och Faceboook låter sina anställda jobba hemifrån till slutet av sommaren 2021.

Hur exakt kommer vi att arbeta i framtiden?
För tidigt att säga. Men klart är att kulturen kring distansarbete har förändrats för alltid. Det är inte något som anses konstigt längre, och kommer att sprida sig snabbt till många nya branscher.

Företag kommer att ställas inför stora förändringar

Bland mycket annat måste de klura ut hur mycket kontorsutrymme de behöver, förstärka samarbetsförmågan på distans, och tackla utmaningar inom mental hälsa. En intressant insikt är att en tredjedel av mellancheferna i USA har upplevt produktivitetsförbättringar på grund av distansarbete, vilket är fler än de som ansåg att produktiviteten försämrats, enligt en studie av Upwork.

Problem med ergonomi, produktivitet och mental hälsa som den supersnabba övergången till distansarbete har fört med sig kommer att åtgärdas med tiden. Digital teknik som ‘boostar’ virtuell sammanhållning och smidigare samarbete bland utspridda kolleger blir en del av lösningen.

Företag som lyckas med distansarbetet får flera konkurrensfördelar, menar McKinsey. “Virtuella arbetssätt kan bli en konkurrensfördel för att attrahera en bred grupp anställda, inklusive arbetande mammor, professionella som vill ha flexiblare livsstil, och annan internationell talang.”

Du kanske någon gång har haft privilegiet att dras med på en branschmässa till andra sidan jorden – Shanghai, San Francisco eller Sydney – bara för att återvända cirka 60 timmar senare med lite bättre koll på nya trender, fickorna fullproppade med visitkort … och en rejäl jetlag.

Den världen kommer delvis att suddas ut i pandemins spår. Åtmintone blir tröskeln för att besöka konferenser eller delta i interna strategimöten långt borta allt högre. Enligt många experter, kommer affärsresandet förmodligen aldrig att återvända till de hysteriska nivåer som rått sedan 90-talet:

“Vi kan inte längre ta flyget till varje bolagsstämma, dra på långväga konferens eller åka taxi kors och tvärs genom stan för olika möten. Och efter att vi nu tvingats ta en paus från allt detta växer en eftertanke fram: Behövde vi verkligen allt det där? När vi ser hur effektivt och smart vi kan jobba med hjälp av digital teknik kommer vi att inse att vi lagt oproportionerligt mycket tid och resurser på fysiska möten i förhållande till den nytta vi fått ut. Många av de lösningar vi provar nu kommer att bli morgondagens vanor – det nya normala,” sa ekonomiprofessorn och författaren Kjell A Nordström i en intervju med Universum.

Visst, konferenserna kommer att återvända med buller och bång efter pandemin. Men ungefär som väntas bli utfallet med kontorsarbete vs. distansarbete, kommer arrangörer i allt större grad börja förena fysiska och virtuella inslag. Inslag som de tvingas lära sig just nu.

För att låna investerargurun Warren Buffetts liknelse (om aktiemarknaders svängningar), kan man säga att coronakrisen har fått tidsvattnet i näringslivet att nå sin ebb — och avslöjat de som simmat nakna. Allt evigt tjat om att bli agil och digital? Det spelar ut sig nu, liksom, på riktigt.

McKinsey har visat att de bolag som lyckats bäst med sin digitala omställning under krisen lyckats “förvalta sin talang och sitt kapital fyra gånger snabbare än konkurrenterna.”

De som inte är så snabba? De kan knappast räkna med att vara en ledande kraft inom sin bransch.

Tudelningen inom näringslivet kommer att spela ut sig på flera plan

• Techjättarnas dominans. Big tech-bolag som Microsoft, Amazon, Facebook och Alphabet gynnas av krisen. De har teknologi, krigskassor stora som hela länders BNP och världens smartaste hjärnor. Att nå framgång inom näringslivet utan att använda sig av deras tekniska infrastruktur (eller operativsystem, rättare sagt) blir allt svårare.
• Kriget om digital kompetens. När digitaliseringen accelererar och distansarbete blir mer utbrett, kommer konkurrensen för hökvalificerad arbetskraft att öka. En liten grupp snabbväxande bolag kommer att dra till sig en stor del av världens supertalanger — var de än befinner sig.
• Handeln ritas om. De som dominerar näthandeln kommer att ha övertaget. I detaljhandeln drar en “retail-darwinism” fram där skillnaden på vinnare och förlorare är om man säljer rätt produkt på rätt plats (e-handeln). Fysisk handel måste anpassa sig.

Samtidigt blir en vinnaren-tar-allt ekonomi en stor utmaning för våra samhällen. I takt med att digitaliseringen snabbas på kommer också klyftorna att fortsätta växa mellan de individer och företag som har “rätt” kompetens och strategier, och de som inte är lika gynnsamt positionerade.

Många storbolag har vittnat om hur de efter pandemin kommer att ställa om sina strategier. Vilket kanske får dig att ställa frågan: hur kommer dessa nya trender att egentligen påverka mitt företag? Berör de inte främst de stora globala jättarna, med oändliga kassor? Nej, den här gången pratar vi om en mer omfattande förändring — som inkluderar de 99 procent av alla bolag som är små- eller medelstora.

Redan hälften av svenska företagare har investerat i digitalisering som en följd av krisen, visar Capcitos färska enkät (läs mer i Resumé). Det är företag som kanske inte varit lika bekanta med- eller har haft samma möjligheter att utnyttja digital teknik: byggbolag som satsar på digital marknadsföring, eller restauranger som börjar erbjuda hämtmat via mobilappar.

Framväxten av olika molnbaserade tjänster anpassade för småföretagens behov kommer att stärka trenden ytterligare. Tjänster som kanske hjälper dem att snabbt starta e-handel, ta emot betalningar — eller att lösa finansieringen via företag som Capcito.

Idén om en världsekonomi där flödeskedjor flätas samman och korsar kontinenter obehindrat har varit helig under de senaste 30-40 åren. Det har ju gett oss iPhone, bland mycket annat. “Det är ett system där hela världen är en enda stor basar och där alla kan handla med alla över alla gränser. Ett slags globalt knytkalas,” säger Kjell A Nordström i sitt sommarprat i Sveriges Radio P1.

Men globaliseringens betydelse minskar i en värld efter coronaviruset. Efter pandemin kommer företag och nationer att bli försiktigare och att gardera sig mot plötsliga chocker. Handeln kommer med tiden att repa sig och vi kommer fortfarande att vilja återgå till det globala “knytkalaset”, menar Nordström, “men vi kommer att dansa lite närmare utgången när festen är igång igen.”

Det här mynnar enligt Nordström ut i en mer närodlad, och regleringsstyrd, ekonomi. Företag kommer att tänka efter ordentligt innan de gör sig beroende av för många underleverantörer. De kommer bli mindre globala och mer lokala – och det kommer också att påverka framtidens arbetsmarknad.

Coronakrisen har varit en enorm utmaning för världens kollektiva mentala hälsa. Framför allt på arbetsplatser. “Företagshälsan Previa varnar för en liknande utveckling som efter finanskrisen 2008, med en markant och ihållande ökning av depressioner och oro,” skriver Aftonbladet.

Efter en pandemi som påverkat praktiskt taget alla i arbetslivet, blir det en omöjlighet att försöka sopa diskussioner om mental och fysisk hälsa under mattan, menar journalisten Josie Cox i Forbes.

“Diskussioner om känslor och psykologisk motståndskraft på arbetsplatsen har blivit legitimerade på ett sätt som de borde ha blivit för tiotals år sedan. Nu är det upp till enskilda chefer att hålla igång den dialogen.”

Enligt Cox, måste företagsledningen axla ett större ansvar för att skapa en trygg och empatisk arbetskultur. Psykisk hälsa ska inte vara något som bör ligga enbart på den anställde, utan bör prioriteras av HR-avdelningar och styrelserum runtom i världen.

Coronaviruset har fått oss att inte bara jobba hemifrån, men även att spendera vår fritid på ett helt nytt sätt. När utlandsresor, restaurangbesök och evenemang fallit bort från ekvationen (åtminstone tillfälligt), vänder vi oss istället till hemma-yoga, streamingtjänster och e-handel.

Hemma-sittar ekonomin kommer att driva många nya kundbeteenden

“Å ena sidan är vi extremt digitala och lever våra liv på nätet. Mycket av det vi brukade göra fysiskt [..] har flyttat till digitala rum. Å andra sidan dras vi till en mer långsam och hållbar livsstil, bortom stadsmiljö och konsumtionshets,” skriver Di Digital i en spaning.

E-handeln når en ny nivå av mognad

Ett bra tecken på att en teknologi har slagit igenom är när äldre målgrupper hajar till. Och det är precis vad som har hänt med e-handeln under krisen: miljontals människor runtom i Europa har e-handlat för första gången. Experter är överens om att e-handeln tagit ett flerårigt skutt framåt.

Betalbolaget PayPal har döpt de så kallade 50-plussarna som nu börjat handla på nätet för första gången till ‘Silver Tech’. I Sverige har den här målgruppen kommit igång ordentligt: knappt en tredjedel av 65-plussarna har för första gången handlat apoteksvaror på nätet under corona, enligt Postnord.