Capcito was founded in 2015 and has already helped thousands of business owners get access to fair financing.

1 000 000 000 +

7 700

734 837

By visiting our site you agree to the use of cookies. Learn more, read our [Privacy Policy](/en/villkor/privacy-policy).

We use cookies

Settings

Regeringen tar krafttag för att få bukt med långa betalningstider; ett nytt förslag ämnar att göra storbolag skyldiga att redovisa sina betalningstider. Vi hoppas att det kan förändra en negativ betalningskultur som varje dag orsakar stora bekymmer bland Sveriges små- och medelstora företag.

Det är ingen nyhet att små- och medelstora företag drabbas hårt av långa eller sena betalningstider. Leverantörs­företag som måste erbjuda långa betalningstider till sina kunder (inte sällan storbolag) hamnar ofta i likviditetsproblem vilket hämmar deras möjligheter att anställa och växa.

Problemet har nått, ja, nästan löjliga dimensioner i Sverige. Svenska företag betalar 28 procent av sina fakturor *efter* förfallodatum, jämfört med 13 procent på europeisk nivå, enligt data från Intrums [European Payment Report](https://www.intrum.com/publications/european-payment-report/) 2018. Samtidigt tror sju av tio små- och medelstora företag (SME) att storföretag medvetet betalar sina fakturor för sent, enligt samma källa. Statistik från pandemiåret 2020 är ännu dystrare.

Betalningskulturen måste förändras, och det är precis vad Regeringen försöker göra med ett [efterlängtat lagförslag](https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/10/kortare-betalningstider-for-svenska-foretag/) som ska göra det obligatoriskt för storbolag att redovisa sina betalningstider på fakturor från SME företag. Initiativet väntas träda i kraft redan 2022 (hurra!).

Frågan om betalningstider har fått ökad uppmärksamhet under senare år. År 2018 upprättades en frivillig uppförandekod för att få företag att, i regel, binda sig till 30-dagars betalningstider. Näringsminister Ibrahim Baylan menar att koden inte lyckades uppfylla sitt syfte, trots att den signerades av dussintals storbolag som Volvo, Scania och Ericsson.

**Regeringens nya initiativ siktar på att driva saken i mål – genom att upprätta ett register för betalningstider.** Enligt förslaget ska företag med 250+ anställda på årlig basis rapportera in följande statistik, med avseende på deras fakturabetalningar till företag med färre än 250 anställda:

* Avtalade betalningstider
* Faktiska betalningstider
* Andelen fakturor som har betalats för sent

**Dessa siffror ska göras tillgängliga i ett sökbart register,** för att sätta press på storföretag att korta ner sina betalningstider. Samtidigt kommer det att göra frågan om betalningstider till ett större diskussionsämne, menar Regeringen. Det är ju inte långsökt att storföretagen vill undvika att avslöjas som sämst i klassen när statistik kring betalningstider publiceras i media.

“215 miljarder kronor: så mycket uppskattas Sveriges storbolag vara skyldiga små- och medelstora företag .”

Vidare kommenterar Regeringen att mindre leverantörer kan få en stärkt förhandlingsposition i och med att de har tillgång till data på betalningstider “som ger dem möjlighet att bilda sig en välgrundad uppfattning av en potentiell kund \[..\].”

**Förslaget föreslås träda i kraft mars 2022,** och skulle innebära att stora företag måste rapportera in betalningstider till Bolagsverket — första gången senast den 30 september 2023 för att omfatta perioden 1 juli 2022 till den 30 juni 2023. Så snart som nästa sommar kan vi alltså hoppas på att storföretag börjar lägga större uppmärksamhet på hur de sköter sina betalningar.

Regeringens initiativ är en viktig milstolpe som kan luckra upp massor av uppdämd potential och tillväxt bland SME företag, som ofta måste vänta upp till 90-120 dagar på att få en faktura betald. Ett stickprov på Capcitos egna data på nästan 7,000 fakturor som skickats mellan (mestadels svenska) företag sedan 2018 visar att den *genomsnittliga* fakturainbetalningen infaller … 5 dagar efter förfallodatum.

“Den genomsnittliga fakturainbetalningen till svenska SME företag är fem dagar försenad” - Capcitos data

Det som står på spel är schyssta villkor mellan kund och leverantör, samt i svenskt näringsliv i stort. Företagare har all rätt att få betalt för sitt hårda arbete och driva på sina verksamheter.

Absolut, symbiosen mellan stora och små företag är superviktig och Sveriges välfärd existerar mycket tack vare stora exporterande företag. Men relationen dem emellan kan inte baseras på att de med snävt handlingsutrymme och små marginaler (småföretagen) ska behöva [agera bank åt sina kunder](https://www.realtid.se/debatt/entreprenorer-utnyttjas-av-storbolagen); dvs. stora företag som har goda förutsättningar att säkra externt kapital.

**Storbolagens utestående leverantörsskulder till små -och medelstora företag har beräknats till hela 215 miljarder kronor** ([Tillväxtverket & Bolagsverket](https://tillvaxtverket.se/download/18.504ba9841699a0d52ac49a31/1553504533668/Slutrapport%20Krav%20p%C3%A5%20rapportering%20betalningstider%20%C3%84%202018-1308-05.pdf), 2019), en summa som svällt i takt med allt längre betalningstider. Att kapa betalningstider kommer oundvikligen att stärka de mindre företagens likviditet, och därmed ge dem bättre möjligheter att växa, anställa och investera.

Michael Hansen, Capcitos vd, kommenterar:

“Långa betalningstider är en enorm tillväxthämmare och i Sverige har saken gått ur styr. Att Regeringen nu sluter upp bakom företagarna är en viktig symbolisk handling, som backas upp av konkreta åtgärder som kan göra stor skillnad för individuella företag. Genom att på stor skala tillskjuta likviditet till mindre företag — en sektor som står för 4 av 5 nya jobb — kommer vi garanterat att se en livskraftigare svensk ekonomi och fler jobbtillfällen.”

“Långa betalningstider är i grunden en fråga om företagens sociala ansvar, precis som hållbarhet. Vägen mot positiv förändring börjar med transparens och data.”

Som vi ser på saken, är problemet med långa betalningstider i grund och botten en fråga om företagens sociala ansvar, precis som klimatutsläpp och hållbarhet.

Vägen mot positiv förändring kring betalningstider kan väntas se liknande ut; allt börjar med transparens och data. Innan olika rapporteringskrav inom hållbarhet började införas (vilket stärkte incitamenten för företag att minska negativa sociala och miljömässiga effekter) gjordes det alltför enkelt för storbolag att agera enligt kortsiktiga ekonomiska intressen.

Ett register kommer givetvis inte att skapa en revolution över en natt, men är ändå ett nödvändigt första steg. Genom att uppmana stora företag att rapportera in sina betalningstider svart på vitt, kan vi ta stora steg mot en sundare kultur kring betalningstider.

Om kortare betalningstider kan få likviditeten i mindre företag att stärkas ens med en några procentenheter, kommer de positiva effekterna att spridas som ringar på vattnet genom ekonomin. Dessutom kommer fler företagare att kunna sova bättre om natten, utan att behöva stressa över varenda faktura.

*Capcito hjälper mindre företag få full kontroll över sin egen likviditet, genom tillgång till schysst finansiering. Vi ser varje dag på nära håll hur vanligt det är att växande, välpresterande företag hamnar i likviditetsproblem som en följd av långa eller sena betalningar. Därför erbjuder vi finansieringstjänster som gör det enkelt att omvandla utestående fakturor till kapital, här och nu.*

*Om du är nyfiken kring våra fakturafinansieringstjänster, kolla in [Fakturaköp](https://www.capcito.com/sv/our-products/salj-fakturor) och [Fakturabelåning](https://www.capcito.com/sv/our-products/capcito-flex).*

test

Ett sökbart register ska vända trenden

“215 miljarder kronor: så mycket uppskattas Sveriges storbolag vara skyldiga små- och medelstora företag .”

En mer livskraftig och rättvis ekonomi

“Den genomsnittliga fakturainbetalningen till svenska SME företag är fem dagar försenad” - Capcitos data

“Långa betalningstider är i grunden en fråga om företagens sociala ansvar, precis som hållbarhet. Vägen mot positiv förändring börjar med transparens och data.”

Betalningstider handlar om ansvar